Dags att stämpla ut

För ca 5 år sedan började jag satsa på MTBO. Jag fastnade för intensiteten i orienteringen och tyckte det var ett väldigt spännande och kul upplägg att cykla och orientera samtidigt. Under dessa år har jag utvecklats rejält som cyklist, och som MTB-orienterare. Det har varit väldigt roliga år. Det blev ett stort lyft när jag 2013 kom med i landslaget och började köra internationella tävlingar. MTBO-scenen i Sverige var (och kanske är) relativt begränsad med tävlingar, och ganska begränsad skara åkare som satsade rejält. Internationellt har de svenska herr-seniorerna haft svårt att hävda oss. Sporten är klart större på kontinenten och erfarenhet och möjligheter till träna och tävla mycket är klart större i andra länder. Cykelmässigt är vi inte oändligt långt efter, men vi har tränat och tävlat för lite MTBO i Sverige för att bli tillräckligt bra. Förhoppningsvis håller detta på att vända nu.

I Sverige gick det desto bättre, jag tog hem 4 SM silver under åren 2012-2014. Under mitt sista år som satsande fick jag äntligen SM-guldet, i både lång och medeldistans.

Men var sak kommer till sitt slut, nu väntar nya utmaningar och ett annat fokus. För 2016 har jag tackat nej till landslaget, och kommer inte satsa på samma sätt som jag gjort de senaste åren. Jag ska försöka dyka upp på lite tävlingar, både MTB och MTBO men det viktigaste i livet är inte längre att cykla så fort det bara går!

 

DSC_5918 (533x800) 20150817_131140 (800x600) Sparken redo för start wpid-rps20140923_000056_444.jpg

DSC_7488

Slutligen vill jag rikta ett stort tack till mina sponsorer, framförallt till Sportson i Uppsala som stället upp på ett fantastiskt sätt under dessa år!

Sportson

Logga färg + web

Trimtex logo corporatexkross logoLogga-Anders-Frisk

 

 

Sverigecups-avslutning

Svenska cupen i MTBO avslutades med långdistans i Karlstad. Seriens enda långdistans kördes med gemensam start. Startfältet var ganska skralt då många redan börjat runda av säsongen och de tre första i serien var säkra att hamna på pallen. Det var däremot väldigt spännande vem som skulle vinna. Marcus Jansson ledde efter en stark säsong, jag låg tvåa, 20 poäng efter Jansson. På sista deltävlingen var 10 extra-poäng, så det kunde svänga. Jag var tvungen att vinna, och Marcus fick inte komma bättre än 3:a för att jag skulle ta hem cupen.

Loppet blev mycket märkligt, jag gjorde allt för att det skulle gå långsamt, så att så många som möjligt skulle kunna komma in mot en spurt och peta ned Marcus till en 3:e plats. Jag och Marcus körde dock ifrån de flesta till en början, men till 6:an körde vi förbi kontrollen och bommade 7 minuter… Inte helt godkänt. Jag och Marcus körde lite olika så jag tappade bort honom.

karlstad_1

Efter detta område blev det jakt för att komma ikapp Marcus och de övriga som smitit förbi under vårt gigantiska misstag. Jag körde ok från 10 till 20, vid kontroll 20 hade jag kommit ikapp Marcus, Sebbe, Magnus och Tomas som smitit förbi mig tidigare.

karlstad_2

Från kontroll 20 tog jag och Marcus varsit vägval, jag går runt långt vänster, och Marcus långt höger (blå linje). Det skiljer bara några sekunder mellan mig och Jansson på sträckan så vi är mer eller mindre tillsammans vid 21:an.

lång_qr

Efter detta blir det lite katt-och-råtta lek in mot mål. Jag ligger på Marcus hjul och laddar för spurten. Går om precis innan stämplingen på sista och vinner spurten. Tror Marcus fipplade bort sig vid stämplingen för det blev som ingen riktig spurtstrid. Seger på loppet, dessvärre Marcus på andra plats och 2:a i totalcupen. Jag är dock inte så missnöjd över detta, när jag valde att inte köra o-ringen insåg jag att det skulle bli mycket svårt att ta hem cupen. Hur som helst, en bra avslutning på en bra säsong. Det såg lite dystert ut där ett tag med ett så dåligt VM, men med två guld från SM, som var säsongens stora mål, måste jag vara riktigt nöjd med årets säsong!

IMG_32311

IMG_3236

SM MTBO Söderhamn 2015

Tiden går fort, nu är det två veckor sedan SM i Söderhamn avgjordes. På fredagen var det sprint, lördag lång och söndag medel. Samma upplägg som SM i Eksjö 2014. Årets SM var mitt största mål för i år. Jag hade sedan tidigare 4 SM-silver medaljer, jag har varit nära, men ändå aldrig lyckats knipa det där guldet.

SM Sprint, fredag

Fredagens sprint blev en riktig snackis. Sprinten gick inne på Flygstaden i Söderhamn. Flygstaden är ett gamalt regementsområde som passade väl för att köra MTBO sprint. Dessvärre var det några detaljer runt kartritningen och markering på kartan som gjorde att många var upprörda efter loppet. I h21 hade vi några kontroller som var lite märkliga, två kontroller var svåra att avgöra på vilken sida staketet som kontrollen satt. Utöver detta var det några passeringar av staketet som var svåra att läsa. Jag läste fel, passerade staketet på ett sätt man inte fick, och diskvalificerade mig själv efteråt.

20150907_054338_003

SM Långdistans lördag

På lördagen var det dags för revansch. SM i Långdistans, en rejält MTBO utmaning. Idag skulle tidsdifferenserna bli större, cykelstyrkan avgöra mer än snabba beslut och chansartad orientering. Jag var upplagd för att göra ett bra lopp. Jag gjorde dock ett litet misstag i början, men efter det kom jag in i ett bra flyt, tar några sträcksegrar och kör i alla fall hyfsat bra. Sen kommer vi till sträcka 10-11. Detta var den givna snackisen efter tävlingen.

På sträckan finns det bara två ”godkända” alternativ. Det jag kör, där man under delar av sträckan cyklar på järnväg. Det var tydligt kommunicerat att man fick köra på järnvägen, men det kändes ändå märkligt. Det andra alternativet var att gå höger, över höjden. Det var väldigt många som började sträckan som jag körde, men gick över vägen vid kontroll 16, det var mycket svårt att se att vägen var förbjuden att passera. Denna sträcka fick då välidgt stor inverkan på tävlingen. 6 personer diskvalificerades för att ha passerat vägen. En av dessa var Marcus Jansson, som vunnit sprinten dagen innan.

12

Det slutade faktiskt med att jag vann långdistansen, men segern var kanske inte riktigt den jag längtat efter. På TC var folk väldigt besvikna, det lämnades in protester att tävlingarna skulle strykas, förlora sin SM-status med mera. Jag förstår detta, jag var lika besviken på sprinten och lämnade in en protest att en sträcka borde strykas. Men, jag vann, men det kändes inte särskilt kul faktiskt. Marcus Jansson som diskvalificerade sig själv var 2 minuter före mig vid 10:an innan han råkade passera vägen. Det är inte helt säkert, men med största säkerhet hade Marcus vunnit om han kört mitt vägval över järnvägen, hade han gått höger, över höjden, är det svårare att avgöra vem som vunnit. Till slut kan man konstatera att jag vann, men idag var det tyvärr inte samma sak som att vara bäst i sverige.

Sträcktider.

20150907_054313_001 20150907_054338_002

SM Medel, söndag

På söndagen vaknade jag med tidernas känsla i kropp och huvud. Jag var fokuserad från början, kände mig taggad och riktigt sugen på att göra ett bra lopp. Även om jag inte var så nöjd med långdistansen såg jag på sträcktiderna att när det var ren cykling var jag och Jansson ganska jämna. Jag insåg att den formsvackan jag var i under VM måste vara över, och att jag, om jag får till ett bra lopp, faktiskt kanske chansen att vinna. Det var en annan känsla än vad jag hade när jag åkte upp till SM. På uppvärmningen kändes allt kanon, jag liksom visste att det skulle gå bra, och att jag hade chansen på något stort.

Starten gick och jag körde kanon till 1:an, körde bra till 2:an, trean, fyran, feman osv. Jag var inne i flytet. Äntligen ett sådant lopp där man verkligen bara kör, allt stämmer, fokuset är rätt, benen svarar; allt stämmer!

Jag kommer imål, hör av speakern att jag är i ledning. Deja vu från SM 2014. Där gjorde jag ett liknande lopp på medeldistansen, riktigt, riktigt bra lopp. Imål med klar ledning, men när jag skulle stämpla ut, felstämplat. Nu vågade jag verkligen inte ta ut någon seger innan jag stämplat ut. Väldigt nervös väntan på utstämplingen, och lika skön känsla när jag fick tummen upp och jag äntligen hade vunnit ett SM guld, och faktiskt varit bäst den dagen.

Jag är väldigt stolkt över mitt lopp, jag tog ledningen från första kontrollen och släppte den aldrig. Visst, i efterhand finns det sträckor där jag kunde plocket 20-30 sek. På slutet var kartan lite dålig och jag tappade lite tid på att en stig inte var utritad.

Sträcktider.

medel2

medel1

20150907_054338_001 20150907_054313_002

 

VM – Tjeckien

Så var VM över, för mig det enda internationella mästerskapet i år. Jag var ju tidigare på en världscup i Ungern, en långhelg med tre fina tävlingsdagar och bra resultat.

VM visade sig dock bli något helt annat. Jag for ned ganska många dagar innan de första tävlingarna. Fick några fina träningsdagar och bra kartkänsla. Allt kändes bra, sommarträningen hade fungerat fint och jag hade ingen anledning att oroa mig. På programmet stod medel, sprint, vilodag, långdistans och stafett.

Medel

Jag har tidigare haft svårt att prestera på medeldistanser. Har ofta lyckats bättre på lång och sprint. På sprint kommer min styrka att snabbt läsa karta till pass, på lång får jag ofta nytta av mina starka bem. Det senaste året har jag dock gjort två bra medeldistanser. Medeldistansen på SM (då jag visserligen stämplade fel) och medeldistansen på WC i Ungern var två bra lopp som jag tog med mig in i karantänen för medeldistansen på VM.

Tjeckien, och framförallt Liberec där vi var, är ett mycket kuperat område. Jag gjorde några mindre misstag och några dåliga vägval. Till 13 gick jag vänster, backade tillbaka, gick stora stigen uppe på åsen, via den prickade runt in till 13. Till 14 gick jag det högra, såg inte ”geningsvägvalet” till vänster. Det var en dryg minut snabbare.

 medel_1  medel_2

Hela banan från medeldistansen.

Medel_2 Medel_1

Väl imål tyckte jag att jag kört ganska bra, inga stora misstag, inte överdrivet många dåliga vägval. Riktigt sliten, och med väldigt höga pulsnivåer framgår det av pulsklockan att jag verkligen tagit ut alla mina krafter. Men resultatet var långt ifrån vad jag önskat mig. Jag kan inte riktigt se vad jag gjort fel på denna bana för att vara så långt efter som jag var. Mycket beklämmande känsla. Funderingar på tvivel över formen, träningsupplägg och andra variabler snurrade i huvudet.

Sprint

Efter medeldistansen var det dags för sprint. Jag var säker på att det skulle gå bättre idag, ibland kan kroppen behöva några ett lopp eller två på sig för att komma igång. Kanske låg jag bara lite sent i formtoppningen. Sprinten genomfördes i ett område väl lämpat för sprint. Avstångda vägar och tätt stignät med varierande inslag av bostadsområden gjorde en rolig tävling.

På alla tävlingar under VM fick man gena med cykeln under förutsättning att man bar cykeln. På sprinten utnyttjade jag det under några sträckor. Både när jag körde lite fel till 1:an, men även när jag genade till 4:an. Jag gjorde ett större misstag under loppet. Påväg till 7:an valde jag att gå runt vänster, det snabbaste hade varit att vända tilllbaka alternativt springa upp till vägen och ta kontrollen högerifrån. För mig hade skillnaden blivit ännu större då jag gjorde misstaget att ta in höger in mot staketet där damerna hade en av sina kontroller. Kodsiffran på deras vad 39 (59 på vår) så det var inte förräns efter jag stämplat och fortsatt ut till staketet som jag insåg att jag kommit fel.

sprintsprint

Efter sprinten var jag något mer nöjd med resultatet, men kroppen var ändå inte riktigt där den borde. Jag kan fortfarande inte riktigt säga om det var fysiken eller orienteringstekniken som fallerade. Det är många delar av orienteringstekniken som ska stämma. Givetvis måste man minmera sina misstag och ta bra vägval, men man måste också ha ett flyt. När allt stämmer får man inga kartstopp, man är ett steg före hela tiden, då går det mycket fort och leder till bra lopp. När man inte riktigt är där stannar man i korsningar, vet inte riktigt hur man ska ut från kontroller. Man ligger lite efter hela tiden helt enkelt.

Vilodag

Vilodagen var trevlig, den spendarede jag och Maria i Prag.

Långdistans

Tredje tävlingsdagen bjöd på långdistans. En riktig utmaning. Ca 40 km cykelväg, och ca 1 000 meters stigning. Långdistansen bjöd på en riktig långsträcka till 1:a kontrollen. Efter den minut man får för att läsa in sig vid starten hade jag fortfarande inte bestämt vilket vägval jag skulle ta till 1:an. Jag körde iväg och tog ialla fall ett vettigt vägval men tappade en del tid på de som gick allra längst runt höger. lång1lång2

Jag lyckades dock inte plocka ut alt jag hade denna dag. Första 30 min försökte jag hålla igen lite, för att inte knäcka mig själv på den långa och tuffa banan. Efter dessa 30 min var tanken att jag skulle öka, och börja ge allt. Dessvärre blev det inte riktigt så. Jag har ofta svårt att växla tempo när jag börjat genom att hålla igen, bekvämligheten av att ligga på 90% ligger kvar, och det blir ingen egentlig ökning. Imål var jag dock inte alltför missnöjd, jag var längre efter än vad jag borde varit, men både idag (och på sprinten)  fanns det bortförklaringar för resultatet.

lång_1 lång_2

Stafett

Stafetten avgjordes i samma område som långdistansen. Något kortare sträckor och stafett. Nu var jag taggad på att få komma hem med ett vettigt lopp ialla fall. Loppet gick nog bättre än de övriga, det är svårt att jämföra resultatet då gafflingarna var väldigt olika. Jag körde ialla fall det jag hade och höll ihop loppet, plockade några platser innan jag växlade över till Westling. Dessvärre hade Markus stämplat fel på första så jag kom inte hem med något vettigt resultat från VM.

stafett

stafett

Nu ser jag framåt, det är snart dags för SM och jag hoppas ett en toppform hunnit infinna sig sedan VM, så mycket sämre kan det ju inte gå ialla fall.

DSC_5941 (800x534) DSC_5918 (533x800) DSC_5779 (800x533) DSC_5775 (533x800) 20150817_131140 (800x600) 20150816_130445 (800x600) 20150816_115155 (450x800) 20150814_191623 (600x800) DSC_6154 (533x800) DSC_6077 (800x533) DSC_6014 (800x533)

Tillbaka till ruta 1

Efter att jag drog på mig en rejäl förkylning under 10-mila/pearl-izumi helgen har träning- och tävling gått lite knackigt. Jag har inte riktigt känt mig i slag, har haft svårt att pressa upp pulsen. Till och med under Svenska-cupen tävlingarna hade jag flertalet slag under normal tävlingspuls. På intervaller på hemmaplan var jag inte ens nära att driva upp pulsen.

Jag vilade några dagar, tog några riktigt lugna dagar och det med pulsen gick till sig. Det var dock inte hela problemet, fortsatt var träningen lite ”mellan-mjölk”, körde på, tränade OK, men kände att det inte gav så mycket. Motivationen började tryta.

Jag har normalt lätt för att motivera mig till tunga träningsperioder. Med tydliga mål och kvalitet på träningar brukar det gå bra. Nu kände jag dock att det inte riktigt fungerade. Det kändes som att jag tränat dåligt i flera veckor, inte riktigt tagit i, inte blivit bättre. Jag vurpade med cykeln, gjorde illa axeln, fick ont i en fot när jag sprang. Det kändes som att mycket gick mot mig. Jag bestämde mig för att gå tillbaka till ruta 1.

Jag funderade på vad som alltid fungerar, vad som alltid håller mig motiverad och som gör att jag känner att jag blir bättre, starkare och snabbare. Trainer. Jajjemän, precis när sommarvärmen kom tillbaka till Sverige var dagen jag återigen satte mig på trainern. Hade inte suttit där sedan i april. På en vecka körde jag fyra pass på trainern. Grymt skönt. Skönt att återigen vara helt slut, skönt att känna att det bränner ordentligt i benen, skönt att återigen längta efter träningen.

Sedan var det som att allt släppte, jag kunde återigen ta i ordentligt på MTB:n. Denna vecka har det inte blivit någon trainer, har inte känts som att det behövs, jag är tillbaka. Är grymt taggad inför Mörksuggan i helgen, det ska bli kul!

wpid-20150622_185230.jpg

Klokt beslut

Jag valde i ett ganska tidigt stadie att inte åka och köra EM. Jag hadea svårt att få ihop tävlingarna med jobbet. Nu i efterhand visade det sig att det var väldigt klokt.

Under Svenska-cup tävlingarna noterade jag att jag inte hade riktigt normala pulsnivåer. I efterhand kan jag se att jag ligger 7-10 puls-slag lägre än normalt på tävlingar. Detta fortsatte när jag kommit hem, under hårda intervaller och bra träningspass lyckades jag inte få upp pulsen till min ”normala”-intervall nivå.

Jag la in 5 dagar med väldigt lugnt träning och mycket vila. Första riktiga passet efter detta genomfördes i torsdags och äntligen var allt som vanligt igen.

Om jag hade åkt till Portugal hade jag kommit ned dit med en kropp som inte på något sätt var beredd att tävla på högsta nivå.

Vägvalsanalys – Borensberg

Jag och Jansson körde ganska jämt på söndagens tävling i Borensberg. Ska försöka redovisa lite olika vägval och sträcktider. Mina vägval är markerade med grönt i Quickroute, Markus med gul överstrykning.

Vägval 1-2

Intressant sträcka, jag går norra alternativet, nära vägen. En kort bit på relativt dålig stig, men mest heldraget. Jansson tar ett alternativ med rakt på, med fler korsningar. Janssons vägval (det gula) är 3% längre än mitt runtvägval.

Fördelningen på olika stigar är:

 

sträcka tid
Frisk Jansson Frisk Jansson
Heldraget 942 573 113 69
Långstreck 95 637 15 102
Kortstreck 0 0 0 0
Prickad 142 0 68 0
Total 1179 1210 196 171

På papperet är Janssons vägval snabbare, men den korta prickade stigen jag körde var kort, man kom in med hög fart och inte särskilt teknisk. Det gjorde den snabbkörd och vägvalet jag tog var troligtvis snabbare än Janssons, som dock verkar ha missat en sväng, vilket är lätt hänt på detta vägval.

2

Vägval 3-4

Mitt vägval var ca 11% längre än Janssons.  Dock snabbare på pappret, detta beror till stor del på de prick-stigar Jansson kört. I både verkligheten och i teorin skiljde det ca 18 sek mellan mig och Jansson, så i detta fall stämde teorin!

sträcka tid
Frisk Jansson Frisk Jansson
Heldraget 1190 913 143 110
Långstreck 1187 939 190 150
Kortstreck 0 0 0 0
Prickad 0 114 0 55
Total 2377 1966 333 315

4

Sträcka 4-5

Här gjorde jag två dåliga beslut. Det första var att jag inte tog cykeln och sprang ut till vägen, rakt norrut. Jag cyklade den ganska fina, men ändå relativt långsamma (19 km/h) stigen. Det andra beslutet var från tunneln till kontrollen, här valde jag att gå rakt söderut ned till vägen och ta kontrollen bakvägen. Jag missade dock en sväng och tappade några sekunder där. Det visade sig vara betydligt snabbare att vika in efter tunneln och följa stigen (gult). Jag tycker det är svårt att se, men mitt vägval (även utan extra kroken) är 30% längre än det gula alternativet!

5b

Får se, kanske hinner analysera lite fler vägval senare i veckan.

MTBO Linköping/Norrköping

I helgen var det dags för den andra omgången av Svenska Cupen i MTBO. Det var dags för två tävlingar i Östergötland. På lördagen var det långdistans utanför Norrköping, på söndagen var det medeldistans i Borensberg, strax utanför Linköping.

På lördagen regnade det, och regnade, och regnade. Distansen var drygt 20 km fågelvägen, med många runtvägval blev den totala sträckan ca 40 km, vilket avverkades på knappa 2 timmar. Jag fick inte riktigt till det denna dag, vissa sträckor gick bra, medan på vissa sträckor hade jag inte rätt inställning. Jag låg inte på helt enkelt. I början av loppen slog jag över styret när framhjulet nöp mellan två brädor i en spång. Efter det hände något med remote-lockouten, jag fick köra resten av loppet med stel framgaffel men öppen bakdämpare, med den setupen är man inte tvärsnabb varken upp- eller utför. Sammantaget gick det ändå helt ok, med lite manfall pågrund av felstämplingar och skador slutade jag på en andra plats.

10389418_874275802645331_5738926935883685190_n wpid-20150601_201812.jpg

På söndagen var det medeldistans. Denna dag stämde allt klart bättre, cykeln var återigen magisk, benen svarade bättre, trots 2h i sadeln från dagen innan, och vädret var fint. Ett bra, genomgående stabilt lopp räckte äntligen till toppen av prispallen. Visst gjordes något mindre misstag, några vägval var svåra att värdera, ska försöka skriva mer om dessa framöver, men samantaget ett bra lopp.

Resultat.

wpid-img_29311.jpg wpid-20150531_093435.jpg wpid-20150531_134338.jpg wpid-20150601_201542.jpg

Sverige Cup Trollhättan

I helgen var det Sverige-Cup i trollhättan. Jag åkte ned på fredagen för att köra på karta i Lidköping på väg ned.

På lördagen var det sprint. Jag, Kvåhle och David Eberlén startade tidigt, något som skulle visa sig vara ganska avgörande. Sprinten var lite speciell, första delen kändes som en sprint medan andra halvan mer av medel-karaktär. I den andra delen var det många som drabbades av mötande trafik på små stigar, detta slapp vi som startade tidigt. Jag drabbades dessvärre av två stigar som inte var utmärkta på kartan. Så är vår sport, ibland har man lite tur, ibland otur med de yttre förutsättningarna.

Resultat från sprinten, sträcktider.

På lördagen var det medeldistans. Denna dag hade jag inte riktigt klöset. Vissa dagar cyklar jag fort av mig själv, vissa dagar måste jag verkligen mana på mig själv, detta var en sådan dag. I inledningen av loppet drabbades jag av ett vägval där ett vägarbete blockerade vägen, så kan det gå. Körde hyfsat med lite sämre flyt än på sprinten. Även denna dag slutade jag på en tredje plats och en godkänd helg. Kul att Markus Jansson körde så bra och att någon svensk kunde rå på Kvåhle! Jag hade ju varit sjuk ända fram på tävlingarna, så det var skönt att kroppen svarade så pass bra som den ändå gjorde.

Resultat från medel, sträcktider.

Till kommande helg är det Sverige-cup i Norrköping/Linköping.

wpid-20150523_112530.jpg wpid-20150523_114730.jpg

IMG_20150523_194717 DSC_0246

 

Svenska cupen MTBO 2015

På lördag börjar svenska cupen i MTBO för 2015. De första tävlingarna avgörs nere i Trollhättan. Det ska bli kul, det är första gången som cupen är i Trollhättan. Jag hoppas på bra intensiva tävlingar. Efter 10 dagars sjukdom är dock kroppen antagligen inte i något vidare slag. Förhoppningsvis blir det intensiv och utslagsgivande orientering. Oavsett ska jag fokusera på orienteringen och verkligen inte göra några misstag, tror inte jag har den fysiska formen jag haft tidigare i vår att kunna köra ikapp några misstag.

Det ska oavsett bli riktigt kul att komma igång med cupen. Det finns inte så många tävlingar att välja på i Sverige i år, och då jag inte kommer köra EM blir Sverige-cupen några viktiga tävlingar under våren. Helgen efter Trollhättan blir det tävlingar runt Norrköping.